Samara 020808

Nu har jag hittat en dator med Internet och har tid att försöka skriva vad som har hänt sedan Bransk.

Jag lämnade Bransk den 17 juli på morgonen och planerade att cykla till Orel samma dag, ca 135 km. Det var väldigt varmt den dagen och vägen var mjuk som vanligt. Vägen var ovanlig dålig även för att vara en rysk väg och det tog inte så många km innan jag fick problem med cykeln. Jag lyckades slå mitt rekord från Australien i antal knäckta ekrar på en dag. Mitt gamla rekord som jag tog på en grusväg i Australien är 3 stycken och mitt nya från en motorväg i Ryssland är 7 stycken. Jag hade även andra problem med cykeln t.ex. att pakethållaren skakade sönder. Med tanke på alla problem lyckades jag inte komma fram till Orel den dagen men gjorde i alla fall 120 km.

Nästa dag fortsatte jag genom Orel och gick på min första marknad i Ryssland och det var väldigt intressant. Jag hade tänkt köpa lite mat och sen bara fortsätta men det var väldigt mycket folk där som ville ställa en massa frågor till mig, naturligtvis på ryska. Jag försökte svara så gott jag kunde. Det var flera personer som kom fram med olika typer av rysk mat som jag var tvungen att testa. Det var bara att äta och se glad ut. Efter marknaden fortsatte jag österut från Orel och på kvällen stannade jag på en bilverkstad för att försöka laga det som hade skakat sönder på cykeln. De som jobbade på verkstaden var trevliga och hjälpte mig så mycket de kunde. Jag blev hembjuden på middag till en av de som jobbade där och senare på kvällen blev det rysk öl och rysk HB.

Nästa morgon fortsatte jag österut på lika dåliga vägar som tidigare. Jag lyckades cykla hela dagen utan att råka ut för några större problem med cykeln. Jag tältade i en ekskog som var ganska trist.

Nästa dag vaknade jag ganska sent och det tog lång tid för mig att komma iväg. Jag cyklade knappt en mil innan jag lyckades knäcka en eker och få punktering nästan på samma gång. Som tur var fanns det en flod ganska nära så jag stannade där, bytte eker, lagade punkteringen och åt frukost. Efter frukosten badade jag och tog det lugnt i solen. Det var väldigt varmt och jag orkade inte starta cykla igen. Där var några ryssar som jag pratade och drack öl med i några timmar. Jag blev hembjuden till dem och på kvällen åkte vi till ett ryskt disco i Livny och det blev mer öl.

Nästa dag lämnade jag Livny och cyklade genom ett väldigt vackert landskap, nästan helt utan de tråkiga sädesfält som följt mig så länge. Det var ett väldigt kuperat landskap och det blev ganska tungt att cykla. På kvällen kom jag till Jelec och jag stannade där bara för att äta och sedan fortsatte jag vidare mot Lipeck. Jag hade problem att hitta en trevlig plats att tälta på pga. att det bara var stora åkrar med korn överallt. Hittade till sist en lite skog där jag stannade.

På morgonen nästa dag cyklade jag vidare och det var ungefär lika varmt som vanligt (ca 40 grader) och det var fortfarande lika dåliga vägar som det brukar vara. Konstigt nog fick jag inga problem med cykeln eller så har jag lagat allt som kan gå sönder på den.....  Jag tror att allt som kan lossna har jag fäst med silvertejp och ståltråd och det är därför jag inte får så många problem längre. På kvällen var jag framme i Lipeck och jag stannade på ett gatukök för att dricka lite kaffe och en öl. När jag satt där och drack min öl kom det fram två poliser och ställde en massa frågor om var jag var ifrån och vart jag tänkte cykla. De var väldigt trevliga och jag blev bjuden på mat, vodka och mer öl. En av poliserna kunde lite engelska så det var kul att prata. Jag fick reda på att det inte är tillåtet att cykla i Ryssland om man är utlänning. Det är bara tillåtet att åka buss, tåg, flyg eller köra bil eller motorcykel men inte att cykla på en vanlig cykel. Det är inte heller tillåtet att tälta ute i skogen, bara på campingplatser. Efter maten var jag tvungen att teståka deras nya polisjeep som de var väldigt stolta över. Efter åkturen var vi tillbaka på gatuköket och en av poliserna tyckta att jag inte skulle tälta utan sova hemma hos hans föräldrar istället. Så det var bara att cykla därifrån efter en polisjeep med blinkande blåljus och med sirenerna på. Det var kul att göra det och titta på allt folk som bara tittade på mig och polisbilen.

Efter Lipeck var det två vanlig dagar med cyklande innan jag kom till Tambov. Innan jag var framme i Tambov stannade jag på ett kafé för att få min dagliga dos kaffe och att fråga om vägen till någon bank som hade bankomat med Visa. När de förstod att jag reste ensam och var från Sverige fick jag inte betala för kaffet och jag fick ryskt godis av dem. Jag cyklade därifrån mot Tambov city och försökte leta efter banken. Jag hittade inte den och jag stannade och frågade en person om vägen och han visste var banken låg men han sa att den hade stängt och öppnade först nästa dag. Han tyckte att jag skulle stanna hemma hos honom tills nästa dag och gå till banken då istället. 

Nästa morgon åkte vi till banken men bankomaten fungerade inte, så jag fick gå in på banken istället för att försöka få ut pengar där inne istället. Det var kul att se en rysk bank, jag var tvungen att visa pass bara för att kunna gå in på banken och sedan visa det igen när jag skulle ta ut pengar. Som alla vet så fungerar Visakort överallt i världen, men det vet de inte i Ryssland. De tar Visakort, men inte min typ av Visakort, så jag fick inga pengar. Jag fick fortsätta till nästa bank som tar Visakort men inte den banken heller tog mitt kort så det var bara att fortsätta till den tredje banken och där fanns en fungerande bankomat så jag fick min pengar. 

Efter alla bankproblem åkte jag till marknaden med honom jag bodde hos. Han sålde kläder där så jag lämnade mina saker hos honom och gick runt ett tag och shoppade. Jag hade fått reda på i Sverige att det skulle vara väldigt svårt att handla i Ryssland om man inte kunde ryska men det gick bra för mig. Efter shoppandet kom det en större utmaning. Han jag bodde hos hade några ärenden att uträtta så jag fick ta över hans klädförsäljning och att sälja kläder i Ryssland när man inte kan ryska är svårt!!! Jag lyckades sälja två tröjor i alla fall och det måste man vara nöjd med om man är nybörjare. 

Jag lämnade Tambov på eftermiddagen och åkte vidgare mot Penza. Det tog mig fyra dag till Penza och landskapet var trist. Det var mest stora åkrar med korn och havre, ungefär samma typ av landskap som hade följt mig enda sedan Vitryssland.

Jag kom till Penza och stannade där en natt och gick på marknad och köpte lite mat. På marknaderna i Ryssland kan man köpa det mesta, allt från mat, kläder, bildelar, begagnade saker som t.ex. använd ståltråd, rostiga muttrar, byggmaterial och allt annat. Jag hittade i alla inte några reservdelar till min cykel. Jag lämnade Penza på eftermiddagen och fortsatte österut mot Samara.

Det tog mig fem dagar att ta mig till Samara och landskapet började ändra sig lite granna. Det blir torrare och torrare ju längre österut jag kommer och de sista 200 km innan Samara var det väldigt torrt och nästan inga sädesfält utan man odlar solrosor istället. Inte lika tråkigt som korn och inte heller väldigt upphetsande att titta på efter 100 km.

Jag kom fram till Samara i söndagskväll eller rättare sagt stannade jag ca 2 mil norr om Samara centrum. Jag cyklade ned till stranden av Volga för att ta en paus och dricka en öl. Det fanns en fin strandrestaurang där de hade lite grillat och öl  att köpa. Jag beställde min öl och pratade med de som hade baren. Det slutade med att det blev flera öl och att jag stannade hos en person som bodde i närheten och där har jag stannat tills nu. På dagarna sedan dess har jag varit inne i Samara och tittat på staden och tagit det ganska lugnt.

Jag har tänkt lämna Samara imorgon och cykla vidare mot nordöst, mot Ufa. Ni som undrar hur långt jag har cyklat så är det ungefär 280 mil från Tallinn.

/Stellan