Hej                     Zaysan  030616 

6 Juni Efter att ha skrivet förra mail cyklade jag ned till floden (antagligen en av världens mest uran-berikade floder) som går genom Semipalinsk och bara tog det lugnt. När jag hade latat mig tillräckligt, lämnade jag floden och började cykla ut från staden. Vid utkanten av staden stannade jag vid en affär för att köpa vatten. Väl ute igen från affären var det en man som ropade från ett fönster: Mr Johansson. Han hade just sett mig på TV så han ville bjuda mig på mat, och det är något man sällan tackar nej till, så jag gick upp till hans lägenhet och stannade där över natten.

 

7 Juni Upptäckte att vinden hade vänt och låg i fel riktning så jag skulle få motvind. Han jag bodde hos tyckte att jag skulle stanna där en dag till för de hade sagt att det skulle regna under dagen. Jag tyckte det lät bra så jag stannade. Under dagen åkte jag tillbaka till staden och och lekte lite med Internet igen och efter stor möda lyckades jag få ordning på karten på min hemsida (www.ghdata.nu/stellan) så nu är den mer exakt. Stannade även nästa natt hemma hos familjen.

 

8 Juni På förmiddagen så skruvade jag lite på min cykel för att få den att fungera bättre. Sen var det att äta lite innan jag gav mig iväg ut från staden, ut mot stäppen igen. Hade tråkig motvind och väldigt varmt. Runt 40 grader och dålig väg. Cyklade ca 60 km innan jag stannade på ett kafé för att äta. De som jobbade där tyckte jag kunde stanna över natten, så det gjorde jag .

 

9 Juni Lämnade kaféet på morgonen och fortsatte mot Kina. Ännu en dag med tråkig hetta, men ingen vind. Mitt på dagen var det för varmt och jag fick dricka stora mängder vätska. Totalt blev det 17 liter vatten och läsk under dagen och det är en hel del. Hade tur att det fanns ställen längs vägen med vatten och att snälla bilister stannade och gav mig vatten. På kvällen blev det mitt tält och det kändes skönt att få bo ensam igen och slippa vara trevlig...

 

10 Juni Ännu en dag i värmen. Blev ungefär som dagarna innan. Cyklade genom stäpp-landskap och bränd tallskog. Inte så kul att titta på efter ett tag. Jag föredrar när det är torr stäpp i 500 km istället. På kvällen kom jag fram till en liten by som heter Kökpekti. Framme vid byn stod det ett film-team och väntade på mig. Pratade med dem och de undrade om de fick filma mig. Denna gång hade de lyckats få tag i en reporter som kunde engelska, så det gick att förklara mer om min resa. Efter det började jag leta efter ett hotell att bo på, men det slutade med att jag sov på brandstationen istället.

 

11 Juni En av mina drömmar blev uppföljd och jag fick äntligen köra brandbil med blinkande ljus och med sirenerna på. Fick köra en liten runda och sen tillbaka till brandstationen igen. Hur många av er har kört kazakhisk brandbil?
Efter det kom mannen som var högsta hönset i byn och tyckte att jag skulle gå på en konsert i byn och sedan äta mat med honom. Jag gick med på det och väl framme vid konserten fick jag hålla ett tal och berätta var jag kom ifrån och så vidare. Efteråt fick jag skriva mitt namn många gånger... Alla barn i byn vill ha min namnteckning... Ganska kul att vara kändis ändå. Efter lunchtid lämnade jag byn och fortsatte mitt cyklande. Blev igen en natt i tältet.

 

12 Juni Temperaturen var lägre denna dag men jag hade motvind. Det var skönt att åter cykla i normal temperatur, några grader över 30. Landskapet var åter stäpp men utan några brända tallskogar och lagom mycket växter, så jag var nöjd. Cyklade hela dagen och sov i mitt tält igen.

 

13 Juni Ännu en dags cyklande över stäppen. Av någon anledning kände jag mig inte bra under dagen, så det blev en tung dag. Cyklade inte mer än 70 km och det är ganska lite. Under dagen stannade några bilar och varannan sa att gränsen till Kina var stängd och varannan så att den var öppen. På eftermiddagen var jag framme i Zaysan som är den sista större byn innan Kina. När jag var framme började jag leta efter ett ställe att äta på, men det var svårt att hitta.
En tråkig polis hittade mig istället och han ville se mitt pass och visum och började klaga direkt på att jag inte hade registrerat mig där. Jag så att jag redan var registrerad i Kazakhstan och att jag inte ville eller behövde registreras i Zaysan. Han sa jag måste registreras och började prata om straff. Jag tyckte han var ganska knäpp, men var tvungen att följa med honom till polishuset och prata med hans chef. Chefen hade sett mig på TV och tyckte att jag var en hjälte som cyklade ensam genom Kazakhstan, så jag behövde naturligtvis inte registreras och inte betala någon straff-avgift. Polisen som hade hittat mig blev bara surare och surare. Jag fick tillbaka mitt pass igen, men den första polisen jag hade träffat tog det tillbaka igen och han skrev upp lite nummer och annat från det och sedan gav han det tillbaka till mig.
Lämnade polishuset och stannade på stadens hotell för att äta, men de övertalade mig att stanna där över natten. De ville ha 35 kr för en natt där men jag sa att det var för dyrt och att mitt tält var väldigt bra. Efter att ha ätit sa de att jag kunde stanna där gratis om jag ville och det var betydligt bättre... Gick och la mig tidigt (18.00) och sov länge...   

/Stellan