Urumqi

13 Juli. Vaknade på morgonen och upptäckte att det regnade väldigt mycket (kan inte fatta att det regnar nästan varje dag, när man är i en öken). Pga. regnet hade jag ingen större lust att lämna Karamayi så jag stannade ännu en dag i staden med gott kaffe. Pga. min lathet orkade jag aldrig gå till stället där de säljer mjukglass så det blev bara kaffe under dagen. På kvällen blev det lite "väst"-mat och det var första gången på väldigt länge..

14 Juli. Jag orkade till sist lämna staden och cykla österut, denna gång för att komma till Urumqi och inte västerut som sist. Det var ganska dåligt väder men inget regn så jag var nöjd. Dåligt väder = mulet och kallt (25 -30 grader) och inte som det brukar vara, upp till 40 eller mer. Vägen jag tog var nog inte det bästa valet, den var kass och smal och med ofantligt mycket trafik. Kändes som om man skulle bli överkörd var tredje minut och det är ingen kul känsla. Ett annat problem med vägen var att vägkanterna bestod av glaskross och taggiga frön. Jag lyckades få många punkteringar och efter min 28:de, som jag inte orkade laga, slog jag upp mitt tält och stannade för natten. Under dagen blev det ändå 80 km och det är bra med tanke på alla punkteringar.

15 Juli Packade ihop mitt tält, lagade punkteringen från dagen innan och fortsatte vidare mot Urumqi. Efter att ha cyklat 20 km och fått några punkteringar till, var jag tvungen att stanna på en marknadsplats för att försöka hitta nya däck till cykeln och nya innerslangar till hjulen. Efter att ha letat lite hittade jag det jag sökte, bytte däck och slangar, och efter det fick jag inte så många punkteringar. Det som nog avgjorde att antalet punkteringar minskade var att växtligheten ändrades och att de taggiga fröna försvann. Dessa frö var hemska och gick utan några problem genom däcken och även några gånger genom sandalerna upp i fötterna.

På eftermiddagen stannade jag på ett kafé för att äta och efter några timmar där och med för mycket öl lämnade jag stället. Cyklade inte så långt innan jag slog upp mitt tält igen.

16 Juli. Det blev ungefär som dagarna innan, men trafiken minskade på vägen och temperaturen steg till det normala igen. Ca 40 grader. Jag bestämde mig på morgonen att försöka cykla hela vägen in till Urumqi. Efter att ha cyklat 50 km frågade jag en person jag mötte hur långt det var kvar till Urumqi. Fick då reda på att det var 150 km kvar. Tyckte att det var för mycket för en dag men fortsatte ändå vidare. När det började mörkna kom jag fram till mer bebodda områden och kunde inte hitta ett bra ställe att slå upp mitt tält på. Fortsatte tills det var mörkt och det började regna, då hittade jag en "nödplats" för mitt tält. Detta var ungefär 20 m från vägen, bakom några buskar vid en vindruvsplantering. Jag lyckades precis, innan jag stannade för natten, att köra ned i en bäck som var väldigt lerig, så min cykel och mina fötter blev täckta av lera. Inte det roligaste att göra innan man ska gå och lägga sig...

17 Juli Det regnade hela natten och allt kändes blött och lerigt på morgonen. Där jag hade slagit upp mitt tält dagen innan var det nu 5 cm lera och väldigt halt. Jag packade ner mitt leriga tält och fick leda ut den till vägen, genom lera och högt vatten. Väl tillbaka på vägen var det bara att fortsätta igen, vidare mot Urumqi. Efter att ha cyklat 20 km kom jag fram till en av förorterna till Urumqi och där stannade jag för att äta på en av marknadsplatserna. Det kom fram folk för att titta på mig och flera av dem pekade på min cykel och antagligen sa de något om att den var väldigt skitig och att även mina ben var leriga. Det verkade vara det de sa....

Lämnade förorten och fortsatte in mot Urumqi. Väl framme tittade jag på mig själv och kom fram till att jag och min cykel var för leriga för att komma in till civiliserade platser. Jag stannade på en biltvätt där jag fick min cykel tvättad och när den var ren sa jag till de som arbetade där att de kunde även högtryckstvätta mig. De skrattade lite men gick med på det. Fick bort den värsta leran från mig men det gjorde ganska ont i skinnet efter tvätten... Fick även mina kläder tvättade på platsen. När jag sen var ren och fin lämnade jag biltvätten och cyklade in mot centrum. Jag letade upp en skola som lär ut engelska. Fick lite hjälp av dem att hitta ett ställe att förlänga mitt visum på. Senare på kvällen blev det öl och biljard och jag stannade hemma hos en av lärarna från skolan.

18 Juli Blev en dag i Urumqi. Bråkade lite med polisen här för att få mitt visum förlängt. De sa att jag inte kunde förlänga det nu, för jag hade för mycket tid kvar på det, och att jag skulle komma tillbaka nästa månad och göra det då. Jag sa att jag skulle lämna Urumqi snart och att jag inte hade några planer att komma tillbaka till någon större stad, innan mitt visum går ut. Efter att ha upprepat att jag ska ha ett nytt visum nu ungefär 30 gånger och att ha pratat med tre olika poliser på stället gick de med på att förlänga det. Jag fick en månads förlängning och kan alltså stanna i Kina till mitten av oktober. Fick lämna in mitt pass och de sa att jag var tvungen att vänta till måndag innan jag skulle få tillbaka det igen.

Efter besöket på polisstationen gick jag runt lite i staden. På kvällen var det ett nytt besök i baren och mer öl och biljardspel. Startade sista rundan i biljard klockan sex på morgonen...

19 Lämnade puben och gick till busstationen för att jag tänkte ta en buss tillbaka till Karamayi för att gå på fest där med västlig mat. Jag hade blivit bjuden på denna fest när jag lämnade Karamayi andra gången. Blev ingen buss utan taxi istället till Karamayi och jag sov hela vägen dit. Väl framme i staden fick jag reda på att det inte skulle vara någon fest pga. att det regnade. Det blev istället normal Xinjian mat. Stannade i Karamayi under natten.

21 Juli Idag har jag vaknat upp efter en hård natt med för mycket kinesisk och rysk vodka och är ganska trött. Jag har även fått tillbaks mitt pass så nu kan jag lämna staden och fortsätta söderut...