Hej
Yushu 20031009
Nu har jag kommit tillbaka till civilisationen igen och är i en liten stad i
nordöstra Qinghai vid namn Yushu.
19 September. Vet inte riktigt vad jag gjorde. Antagligen mycket tid framför
en dator...
20 September Jag stannade kvar i Golmud och tog det ganska lugnt. Under
dagen blev det lite shoppande och mycket tid framför en dator. På kvällen
kollade jag hur många grillspett jag kunde äta. Efter ca 70 stycken (25 g
styck) tittade ägaren lite konstigt på mig... Han fick nästan panik när jag
kom tillbaka en timme senare och beställde 25 till..
Jag träffade två andra turister, en från Danmark och en från Italien. De
berättade att de just hade spenderat 5 timmar i förhör hos polisen i Golmud
för att de hade tagit kort vid tågstationen.
21 September. Jag gjorde en sista koll på nätet på förmiddagen innan jag
lämnade Golmud. Jag hade då bestämt mig för att försöka cykla ett bergspass
på 4 900 som låg söderut mot Tibet och sedan ta småvägar österut ner mot de
lägre delarna av Kina.
Jag hade medvind upp mot bergen. Vägen var svagt sluttande uppåt men med
hjälp av vinden så gick det lätt. Efter 35 km var det en poliskontroll som
jag blev stoppad vid. Jag fick vänta där under en timme innan en tolk kom
och efter det blev det två timmar i förhör. Fick inte fortsätta pga. att jag
saknade tillstånd för Tibet, men jag sa att jag inte skulle till Tibet men
det hjälpte inte. Fick reda på att de sydliga områdena i Qinghai också var
stängda. Så det var bara att hoppa in i en bil och åka tillbaka till Golmud
igen. Gjorde en snabbkoll på nätet igen innan jag lämnade Golmud för andra
gången samma dag. Denna gång blev det rakt österut. Cyklade ca 40 km innan
jag slog läger..
22 September Testade först på morgonen att cykla söderut igen, för att
korsa bergen vid ett nytt ställe. Efter några km vände jag. Den uttorkade
floden jag följde förblev uttorkad, och utan vatten ville jag inte fortsätta
mer. Jag smakade också på sanden i botten av floden och den smakade salt, så
även om det skulle vara vatten längre fram, skulle det vara odrickbart. Så
det var bara att cykla tillbaka till den stora vägen och fortsätta österut
igen.
Jag cyklade fram till nästa by för att se om det gick att ta sig upp i
bergen där istället. Det fanns vatten i floden vid byn, men bräckt. Det var
bara att fortsätta igen. Kom fram till ännu en by senare på eftermiddagen
och där var ännu en flod från bergen och denna gång med sötvatten. Det var
även en dålig grusväg upp längs floden. Jag cyklade in i byn och åt lite och
frågade om vägen upp i bergen. Den fanns men var väldig dålig. De avrådde
mig för att ta den och sa att det skulle vara ca 300 km på smala stigar. Jag
följde deras råd och fortsatte ännu längre österut.
23 September Vaknade på morgonen och märkte att det var halv storm och
motvind. Stannade lite extra i tältet innan jag fortsatte österut. Efter två
timmars cyklande mötte jag en annan cyklist från Holland. Det blev lite prat
om cykling och kinesiska poliser. Enligt honom skulle vägen vara platt fram
till nästa stora stad. Jag visade på min karta att det var två pass utsatta
längs vägen. Han tittade lite på min karta och sa att det första var inget
pass, bara 3050 m, och att det andra skulle vara på 3900 m. Detta skulle
bara medföra lite omväxling i cyklande, men annars skulle vägen vara
platt... Med tanke på motvinden så blev det en seg cykling och efter 75 km
gav jag upp för dagen..
24 September. En vanlig morgon och jag fortsatte österut. Cyklade det första
passet på 3050 m och det var som holländaren sa, det var inte ett riktigt
pass, bara en liten backe. Efter det så var det inte så platt som tidigare,
utan en mer kuperad terräng, några km uppför och sedan några km nedför osv.
under några timmars cyklande. Cyklade även förbi några små byar.
På eftermiddagen kom jag fram till en dal som var uppodlad och detta var en
ovanlig syn för mig. Efter två månader i öken och halvöken och sen komma
fram till ett ställe som var grönt med höga träd. Stannade vid den första
byn i dalen och åt och frågade igen om vägar över bergen. Det fanns vägar,
flera stycken, men de visste inte var de slutade. Fortsatte 10 km längs
stora vägen innan jag svängde av upp mot bergen längs en flod. Det var en
dålig cykelväg men hyfsat cykelbar. Fortsatte en timme till innan jag
stannade för natten.
25 September Fortsatte grusvägen in längs floden. Det uppodlade landskapet
försvann och ersattes av dalar fyllda med irisar. Jag har aldrig sett så
många irisar på en gång tidigare. Efter att ha sett några kvadrat-km med
dem, så var det inte lika fantastiskt längre.
Jag hade planerat att följa floden fram till en sjö som skulle ligga 100 km
längre bort, men efter 50 km svängde vägen av från floden. Stämde enligt
kartan, men jag hade räknat med ännu en väg längs floden som inte var utsatt
på kartan. Den icke utsatta vägen fanns inte...
Det var bara att fortsätta längs vägen och lämna floden och istället ge sig
upp i bergen. Cyklade bara några km från floden och slog läger när det
började regna..
26 September Fortsatte längs den lilla grusvägen några km innan jag svängde
av igen, då mot en ännu mindre väg, som låg i botten på en uttorkad flod.
Ibland var det svårt att se var vägen gick. Denna lilla väg/stig skulle leda
fram till sjön, enligt min karta. Efter två timmars cyklande hade jag kommit
tillräckligt högt för att det skulle vara lite vatten i floden, tillräckligt
för att laga lite mat och för att få nytt dricksvatten.
Fortsatte längs floden och efterhand blev det mer och mer vatten. Jag fick
korsa floden ett 10-tal gånger under eftermiddagen. Jag fortsatte tills det
kom en ordentlig hagelskur och då slog jag upp tältet. Jag fick senare besök
av några herdar och de informerade mig om att vägen tog slut några km längre
bort och att det inte var någon väg fram till sjön. Kul!!!
27 September Jag bestämde mig för att följa vägen/stigen som var utsatt på
min karta, men inte fanns i verkligheten. Visst fanns det en väg/stig i
början men efter 3 km från min tältplats slutade den. Efter det så var det
att följa djurstigar istället. Gick inte att cykla men väl att leda cykeln.
På eftermiddagen blev djurstigarna för dåliga och branta så det var ofta jag
fick bära cykeln istället för att leda den. Det gick för all del att ta sig
fram, det var bara ett berg att ta sig över, och som sagt så går det alltid
att bära en cykel. På eftermiddagen kom det en ny hagelskur och jag
stannade. Var trött och ville inte fortsätta i dåligt väder..
28 September Vaknade på morgonen och tyckte det var kallt. Tittade ut och
såg att det låg ishagel kvar sedan igår. Tältduken var helt täckt av ett
lager is. Jag stannade kvar ett tag för att vänta tills solen hade smällt
isen. Jag övervägde om jag skulle ta långbyxor på mig istället för shorts.
Jag valde shorts (så länge man kan ha shorts så är det sommar! Sommar =
varmt) men skippade mina sandaler. De hade spruckit och söndriga sandaler är
inget lämpligt skoval när man ska leda en cykel i rasbranter. Det blev en
hemsk klättring uppför och hela tiden var det att gå fram och titta om man
kunde komma fram med cykel eller var tvungen att klättra högre upp för att
komma förbi en rasbrant, ravin eller stup. Kom inte så långt under dagen.
Det är tungt att leda/bära en fullastad cykel när man är på över 4 500 m
höjd. Jag kom inte ända fram till passet, som jag tror att jag såg längre
upp. Som sagt, så är det bara ett berg att ta sig över. Bergstopparna runt
mig är på ca 5 100m och passet måste vara lägre. På eftermiddagen kom det
några ordentliga hagelskurar, som senare övergick till snö, så jag stannade.
Kul att det snöade för då har jag fått snö varje månad sedan januari. Jag
var ett tag rädd för att jag inte skulle få snö i september...

29 September Vaknade på morgonen och upptäckte att tältet var täckt av is
och snö. Inte så kul, men man vänjer sig. Upptäckte också att det var tät
dimma och en sikt på ca 20 m. Plockade ihop grejerna och bestämde mig för
att inte lasta sakerna på cykeln, utan istället bära alla sakerna, var väska
för sig, över passet. Började gå med två väskor hundra meter, lägga ner dem,
gå tillbaka till tältet. Inte så lätt pga. dimman. Upprepade proceduren
under hela dagen. Jag lyckades inte ta mig över passet under dagen. Passet
var betydligt högre och längre bort än vad jag hade tänkt mig. På
eftermiddagen kom det nya hagelskurar så jag stannade igen. Jag slog upp
tältet och fick på så sätt ett nytt tälthöjds max på 4 780m.
30 September På natten hade det inte snöat så tältet var bara täckt av is
och inte snö, skönt...
Fortsatte som dagen innan och bar var väska för sig. Vid tvåtiden var jag
uppe på toppen av passet, 4 880m. Det tog så lång tid att klättra de sista
100 höjdmetrarna pga. att terrängen bestod till största delen av meterstora
klippblock och att de sista 50 höjdmetrarna var en brant rasbrant. Inte så
lätt att gå i rasbrant med cykel!
Väl uppe på på passet såg jag att nästa dalgång gick i sydvästlig riktning,
istället för sydöstlig som jag ville. Tänkte att den svänger sen så att jag
kommer rätt. Lastade på allt på cykeln och sen var det bara att gå nedför.
Det var brant och nästan bara klippblock överallt. Efter att ha kommit en km
från toppen övergick klippblocken till gräsmark. Det gick nästan att cykla
där. Jag lyckades cykla 50 m innan det var dags att leda igen. Jag följde
botten av dalgången längs en bäck.
Efter ett tag såg jag att det blev ett vattenfall längre bort och jag gjorde
ett försök att klättra upp på ena sidan av dalgången för att komma bort från
det. Inte så kul att klättra i vattenfall med cykel, speciellt om vattnet
kommer från glaciärer. Det gick bra ungefär en km sen var det ett stup som
inte gick att komma förbi, så det var bara att vända och gå tillbaka till
vattenfallet igen. Jag fick vänja mig vid det kalla vattnet och började
klättra i vattenfallet istället. När jag hade kommit halvvägs började det
snöa. Vad mer kan man önska sig? Att klättra i ett vattenfall med cykel
under ett snöoväder...
När jag var över var det bara att slå upp tältet, för då snöade det för
mycket för att fortsätta. Jag upptäckte även att dalgången svängde som jag
önskade mig, men den svängde i fel riktning och började gå i nordvästlig
riktning istället för sydöstlig...
Orkade inte bry mig om det utan kröp in i tältet och försökte bli lite varm
igen...
1 Oktober På morgonen var allt täckt av ett 10 cm tjockt lager av nysnö.
Inte kul med tanke på att den fortsatta "vägen" jag skulle gå gick längs
hala branta grässluttningar. Jag väntade in solen innan jag plockade ihop
tältet. Den kom och snön började snabbt smälta. När jag startade var det
fortfarande snö kvar, men efter en timme var den borta nästan överallt.
Jag fortsatte längs dalen och längre ner var det stora flockar av jakar och
de var rädda för mig i början, men när jag väl hade passerat dem, började de
springa efter mig. Inte så kul tyckte jag.
När jag inte tittade på dem sprang de, men direkt jag vände mig om och
tittade på dem så stannade de. Jag var nog förföljd av jakar i en timmes tid
innan de tyckte att jag inte var intressant och vände tillbaka.
Efter jakarna kom jag ned till nomadernas tält och de var väldigt
överraskade att jag kom med cykel. De frågade var jag kom ifrån och jag
pekade men de trodde mig nog inte. Efter tältlägren så var det nya
rasbranter att klättra förbi och naturligtvis började det snöa igen.
Branterna var så branta att jag var tvungen att lasta av cykeln igen och
bära väskorna för sig. Framåt sextiden var jag nere vid floden som jag hade
lämnat några dagar tidigare, men några km längre upp. Det var en väg längs
floden, men på fel sida, och det gick inte att ta sig över floden pga. det
var höga stup på båda sidor. Så det var bara att gå motströms med floden för
att hitta ett ställe att korsa den på. Efter en timmes gång gick det inte
att komma längre och jag var tvungen att göra ett försök att korsa. Det var
i närheten av några herdars tält och de sa var vadet var. Det var ungefär en
meter djupt där jag korsade och jag fick gå några gånger fram och tillbaka
för att få över allt och det var kallt. Efter vadet fortsatte jag bara en
liten bit till, innan jag stannade och kröp in i tältet för att försöka bli
lite varm igen.
2 Oktober Första morgonen på flera dagar då tältet inte var täckt av is.
Vilken skön känsla och även att vara tillbaka på låg höjd igen (3 800m).
Stannade ändå ett tag för att få tältet torrt efter några dagars konstant
fuktighet. Jag fortsatte längs vägen och det var också en riktig lyxkänsla
att kunna ta sig fram på en väg...
Jag följde vägen/floden under dagen. Hade problem några gånger för att veta
var vägen gick, men hela tiden hade jag floden att gå efter. Vägen var inte
i bra skick och det var som sagt svårt att se den vissa sträckor. På
eftermiddagen kom det ett oväntat pass att cykla upp för på 4 500m och sen
var det nedför igen en bit. Bara några km efter passet var det en liten by
där jag stannade för att äta något annat än nudlar och dricka mycket te. Jag
stannade där över natten för det började snöa igen...

3 Oktober. Lämnade byn på morgonen. Men jag fick inte lämna byn i shorts och
var tvungen att ta på mig långbyxor (jag bytte till sandaler så det var lite
sommar i alla fall). Jag fortsatte längs vägen och den fortsatte ner i
floden och jag var tvungen att göra några vadningar igen. Jag gillar inte
att vada i floder när vattnet är kallt. Ett tag hade jag problem att se var
vägen gick och jag började följa floden istället. Jag kom inte fram till
sjön utan svängde av uppför en annan flod istället. Det började snöa igen.
Jag fortsatte en timme i snön, innan jag kom fram till en ny liten by där
jag stannade. Det blev mer te och mycket mat och jag stannade där över
natten.
4 Oktober. Lämnade byn på morgon i halv snöstorm. Jag hade problem med tiden
för mitt visa, så jag hade inte möjlighet att stanna och vänta ut snön. Jag
planerade att följa den "stora" grusvägen men de i byn tyckte att jag skulle
ta en kortare väg, på mindre vägar, fram till nästa "stad". Jag tyckte det
lät ganska bra och den lilla grusväg som de tyckte jag skulle ta var även
utsatt på min fina karta. Som sagt lämnade jag byn i snöovädret och försökte
hitta den lilla vägen. Det gick och jag började cykla.
Efter en timme i snöandet fick jag punktering och det var bara att stanna
och försöka laga den. Det gick inte, för allt var blött, så jag fick leda
cykeln istället. Jag hade tur, för bara några km längre bort fanns det ett
övergivet hus som jag bröt mig in i. Väl inne gick det att laga punkteringen
ganska lätt när det gick att få slangen torr. Sen var det bara att gå ut i
snön igen och fortsätta. Efter ännu en timme slutade det snöa och det var
skönt. Hade problem att hitta rätt väg men hade tur igen och mötte några
herdar som jag frågade.
Jag lyckades även bryta min pakethållare bak, men lagade den med min sista
ståltråd och lite el-tejp. Framåt eftermiddagen började jag ana att jag
cyklade fel eller att kartan var fel, svårt att säga...
Jag kom efterhand fram till att jag måste ha cyklat fel, men med hjälp av
min karta och min GPS lyckades jag hitta en ny väg och lite senare kom jag
fram till en större grusväg ungefär 30 km från den plats jag hade tänkt mig.
Gjorde inte så mycket för min nya väg var kortare än den som var utsatt på
kartan. Jag var trött men fortsatte, för jag ville komma fram till nästa
stad, Madoi. Jag hade tänkt mig ta en dusch där och kolla lite på nätet och
vila lite. Väl framme i Madoi såg jag att staden var mindre än jag hade
trott, ingen dusch och inget internet-cafe... Fanns i alla fall ett dåligt
hotell som jag stannade på.
5 Oktober Stannade i Madoi för jag var tvungen att försöka fixa cykeln och
även vila. Cykeln hade fått mycket stryk av att ledas i rasbranter och det
mesta hade lossnat på den. Det snöade hela eftermiddagen så det var skönt
att vila sig i en stad och äta så mycket som möjligt..
6 Oktober. Lämnade Madoi på morgonen och fortsatte rakt söderut. Det gick
bra och vägen var väldigt bra. Men efter två timmars cyklande började det
blåsa och senare på högre höjd (4 500) var det kombinerad snö- och
sandstorm. Inte så kul! Jag fortsatte ändå, men när jag cyklade förbi ett
övergivet hus, tyckte jag det var dags att bryta upp en grind och få lite
skydd för vinden. Jag tältade inne i garaget vid det övergivna huset för det
var enda stället inomhus med grusgolv..
7 Oktober. När jag lämnade huset var det några herdar längre bort som såg
mig, men jag struntade i det och återställde grinden som den var tidigare.
När jag hade cyklat en km tittade jag bakåt och såg att herdarna höll på att
bryta upp grinden igen....
Det var dåligt väder under dagen och konstant motvind i stormstyrka. Jag
kunde hålla en snitthastighet på ca 10km i timme och det på bra väg. Jag
passerade en liten by under dagen där jag stannade för att äta och slippa
vinden för ett kort ögonblick. Jag gjorde ett högre pass på dagen på 4 800m
och sen var det ner igen innan jag stannade för att tälta.

8 Oktober Samma hemska motvind som de två tidigare dagarna men det var bara
att bita ihop och fortsätta framåt och uppför. På eftermiddagen började det
snöa kraftigt igen och det var bra på sätt och vis, för vinden minskade och
det blev lättare att cykla. Vid femtiden hade jag lyckats ta mig upp på
toppen av ett nytt pass, denna gång på 5 100m och det är den högsta höjd jag
gjort med cykel. Efter passet så var det nedför igen och jag fortsatte ca 20
km efter passet innan jag stannade för natten.
9 Oktober Ännu en dag med stark motvind. Jag gjorde ungefär 20 km innan min
cykel rasade ihop. Det lät väldigt konstigt från vevlagret till pedalerna så
jag var tvungen att stanna för att kolla det. Upptäckta att något var brutet
inuti och att det inte skulle gå att cykla längre. Det var bara att
leda cykeln fram till nästa lilla by som låg 10 km längre bort. Där stannade
jag och försökte få tag i lite verktyg för att öppna vevlagret och fixa det.
Hittade inga verktyg i byn så det var bara att lämna byn till fots. Gick en
km till innan jag fick lift fram till nästa stora stad där jag är nu, Yushu.
Framtid? Ska förlänga mitt visum här imorgon och laga cykeln igen. Om det
inte går att laga cykeln kommer jag att ta bussen till nästa riktigt
stora stad, Chengdu. Väl i Chengdu kommer jag då att köpa en ny billig cykel
och cykla upp i bergen väster om staden. Men jag tror att jag kan laga
cykeln här och då blir det att cykla till Chengdu istället.
Det var allt för den här gången
/Stellan