|
Jag har lämnat Kostanau efter två veckor i
staden. Det var skönt att ta en paus från cyklandet och det var även kul att
träffa gamla bekanta i staden. Om jag ska vara ärlig så hade jag bara tänkt
stanna en vecka men det blev två och det är inget jag ångrade. När jag var i
staden stannade jag hos amerikanen Chris som jobbar för Peace Corp. När han
skulle iväg på en konferens i en närliggande stad så var det ett perfekt
tillfälle för mig att lämna staden. Det blev inte så lyckat för jag kom inte mer
än till centrum av Kostanau innan jag hittade ett nytt ställe att stanna på…
Sista kvällen i staden blev ännu en filmkväll på biblioteket där de visade både
en indisk/amerikansk film och en tysk. Valet var enkelt och det blev den
indisk/amerikanska filmen. Hur kul kan egentligen en tysk film vara om den är
otextad och med originalspråket kvar?
Följande morgon var det bara att trampa
vidare söderut och det kändes skönt att komma ut på vägarna igen. Jag cyklade
samma väg under juni 2008 men då i motsatt riktning. Jag kände igen mig men
tyckte inte att det var så öde som sist. Misstänker att jag har blivit avtrubbad
och tycker nu att det är tätbefolkat om det finns hus var annan mil. Jag
passerade Rudny som är en gruvstad några mil söder om Kostanau. Det blev bara
att stanna till för att få något att äta innan jag fortsatte vidare för att
hitta en bra tältplats.
Adonis sp. Adonisen är den första vårblomman i
Kazakstan
Pulsatilla sp. Den andra vårblommar är
backsipporna
Nästa dag blev att försöka hitta vägen till
Taranovskoe som är en by längs vägen söderut. Jag hade blivit inbjuden till
Tonia som är en kompis som jag träffade knappt två år tidigare i Kostanau. Jag
träffade henne i Kostanau när jag hade problem med mitt visum och hon hjälpte
mig med immigrationsmyndigheten och rättegångarna. Enligt henne skulle byn ligga
längs vägen mot Aktobe och det stämde mer eller mindre fast den låg inte längs
den kortaste vägen. Byn låg efter den gamla vägen och man har byggt en ny bro
över floden Tabol och om man tar den blir det ca 2 mil kortare till Aktobe. Jag
gjorde det så jag missade vägen till Taranovskoe… Kom på det efter att ha frågat
en billist och sedan var det inte mer än att fortsätta lite längre och sedan ta
en annan väg dit. Det blev 3 mil extra men vad gör det? Jag kom dit sent på
kvällen så det blev inte så mycket mer gjort denna dag.
Jag stannade i Taranovskoe två dagar och
det blev mycket god mat, ett besök på högstadiet för att prata med några elever
och lärare och ett jämnt intag av öl. Tonias pappa köpte hem öl konstant och
tyckte att jag skulle börja varje dag med en flaska öl som sedan skulle följas
av några öl.
Det blev tre nätter i byn och sedan var det
ut på vägarna igen. Dagen efter jag lämnade Taranovskoe var jag framme i
Denisovskoe som är den sista större byn innan stäppen. Byn har några tusen
invånare, några affärer, sjukhus och inte så mycket mer. Men pga att det är det
sista vettiga samhället på 50 mil så var det värt att göra ett stopp där. Jag
stannade till vid den största affären och de blev överlyckliga. De bjöd mig på
middag, ringde den lokala tidningen och fotografer för att dokumentera att de
har haft en svensk turist i deras affär. Träffade även en man som jobbade för
borgmästaren som även han ville ha bilder av mig när jag besökte Denisovskoe.
Dessa bilder skulle tydligen användas som reklam vid nästa val för att visa hur
duktigt borgmästaren var som kunde locka turister hela vägen från Europa till
deras by.
Vid affären i Denisovskoe
Ännu en bild från Denisovskoe
Det blev två timmars stop i byn innan jag
fortsatte vidare ut på stäppen. Det är två dagar sedan jag lämnade Denisovskoe
och är nu i Sakharovka som är en liten håla med knappt 20 invånare. Här finns i
alla fall ett café med tråkig mat och en bra bastu. Lånade bastun och har ätit
lite blaskig soppa. Nästa café ligger 25 mil söderut och där borde jag vara om
några dagar…
Det var allt för denna gång. Det blir inga
bilder för uppkopplingen är för dålig idag men det finns en del bilder som jag
la ut från Taranovskoe.
/Stellan
|